Om Tai Chi Chuan
Tai Chi Chuan
Tai Chi är ett begrepp i den kinesiska taoistiska filosofin. Alla har väl någon gång sett den klassiska symbolen för Yin & Yang, inneslutna i en cirkel. Denna helhet, Yin & Yang i rörelse, harmoni och balans, är Tai Chi. Chuan betyder knytnäve och antyder förtås att det är fråga om någon form av kampkonst. Denna kampkonst bygger på förståelsen av Yin & Yang.
I filosofin står Yin för exempelvis; kvinnligt, skuggsida, mjukt. Yang står för motsatsparen; manligt, solsida, hårt. I praktiken kan Yin vara exempelvis; passivitet, kontraktion, att dra.Yang kan vara; aktivitet, expansion, att trycka.
Under goda förhållanden kommer Yin och Yang att samverka och utvecklas, under dåliga förhållanden kommer de att repellera varandra och verka i en destruktiv cykel.
Taoistisk kampkonst och väg till god hälsa är mycket gammal, över tvåtusen år. Någon djupare historieöversikt kommer vi inte ge oss in på här.
Wudang
Wudang är namnet på ett bergsmassiv i Kina, som sedan länge bebotts av taoister. Wudang Tai Chi Chuan är alltså en kampkonst med rötter i Taoismen, som är en av de tre stora religionerna/filosofierna i Kina, till skillnad från ex. de japanska budoarterna, som har sitt ursprung i olika former av buddhism.
Precis som de flesta andra kamparter finns det en mängd olika stilar och grenar av Tai Chi Chuan. Vanligtvis används namnen på de kända mästarna från förr för att skilja mellan stilarna, ex Yang, Wu, Sun, Hao, Chen, osv. Lite förenklat kan man säga att det finns två olika förhärskande teorier om Tai Chi Chuan's ursprung, den ena förespråkar att arten grundades på berget Wudang av den daoistiske eremiten Chang San-feng. Den andra tesen är att arten började i familjen Chen's by, Chenjiagou.
Min lärare heter sifu Dan Docherty och lär ut "Practical Tai Chi Chuan International". Detta är en form av Wudang. Min lärares lärares namn är Cheng Tin-hung, han verkade och levde i Hong Kong, men återvände till Kinas fastland innan han avled i maj 2005. Sifu Dan Docherty började träna under sin lärare 1975, då han också började tjänstgöra i Hong Kongs Kungliga Polisstyrka. Han representerade Hong Kong i full contact platform fighting - Lei Tai 1980, då han vann den öppna klassen i Sydostasiatiska mästerskapen som hölls i Malaysia. Han läser, skriver och talar både mandarin och kantonesiska.
Det finns fem olika element som tillsammans utgör det man kallar för traditionell Tai Chi Chuan:
Handform - Dao Chuan
Ett mönster av rörelser och tekniker som utförs på ett mjukt, avslappnat och flytande sätt. Den traditionella långformen kan ta uppåt en halvtimme att utföra. Kontinuerlig träning av handformen har positiva hälsoeffekter, exempelvis förbättrad; cirkulation, respiration, koordination, hållning och balans.
Pushing Hands - Tui Shou
Namnet betecknar olika former av övningar tillsammans med en partner. Dessa olika övningar utvecklar kvaliteter som är användbara i självförsvar, ex känslighet/vakenhet - att "lyssna på motståndaren", balans, fotarbete, avståndsbedömning, läge, timing, koordination, att bryta motståndarens balans och tyngdpunkt.
Applikationer - San Shou
Tai Chi Chuan är i huvudsak en stil baserad på kontring där man använder låga sparkar/svep, slag, låsningar och kast. Många stilar lär inte alls ut självförsvarsaspekten av Tai Chi Chuan, och när man väl gör det så försöker man ibland att utföra teknikerna exakt på det sätt de utförs i formen. Problemet med det förhållningssättet är att många Tai Chi tekniker överhuvudtaget inte går att hitta i handformen. Faktum är också att det är formen som är baserad på självförsvarsteknikerna, och inte tvärtom.
Vapen - Bing Qi
Det finns tre traditionella vapenformer i Tai Chi Chuan; Dao (sabel), Jian (svärd) samt Qiang (spjut). Teknikerna i vapen formen tränas även som applikationer och kan appliceras i självförsvarssituationer.
Nei Kung
Nei Kung träning är en del av vad som kallas för "inside the door training". Detta är inget som lärs ut i öppna klasser, utan först efter att eleven genomgått en formell initiationscermoni - "Bai Shi", tillsammans med sin lärare.
Träningen består av 24 övningar, 12 Yin och 12 Yang, som påverkar individen terapeutiskt, meditativt, samt ur självförsvarsaspekt. Detta är den mest effektiva formen av träning både ur hälso- och självförsvarssynpunkt, det är också en mycket mera krävande träning än t ex handformen.
Övriga delar
Förutom ovanstående fem delar, är det också nödvändigt att lära sig den filosofiska och teoretiska delen av arten för att kunna tillgodogöra sig maximalt av träningsmetoderna och den praktiska träningen. Den teoretiska biten av Tai Chi Chuan finns bl a i de gamla kinesiska klassiska texterna, där olika strategier och taktik beskrivs. Det finns också vissa konditions- och härdningsövningar - "kung-träning" som vi placerar under "övrig träning".
